Fokus på det fìna och den jag tror att jag är
Kära Ni!
Jag postade visst ett inspirerande inlägg på Facebook för ganska precis fyra år sedan idag. Budskapet utgick från min historia och handlade om att vi människor är mycket mer än våra diagnoser och begränsningar. Jag hade det gissningsvis tufft när jag skrev detta på grund av tvåsiffrigt antal Coronatest med tillhörande isolering. Men jag skrev ändå något som när jag läser det idag andas både ärlig optimism och genuin självrespekt. Denna min långa korttidskarriär är överlägset det svåraste jag hittills gått igenom i livet och jag känner väldigt sällan varken optimism, självrespekt eller åt det hållet. Men jag kan ändå försöka hålla fokus på det fina. Och den jag tror att jag är.
Jag har gott om finingar omkring mig som hör av sig, hälsar på eller både och. Alla sätt Ni bryr Er på betyder mer än jag har kraft att visa. Jag har fått två oväntade besök bara idag. Tack till alla Er som gör det tunga lite lättare och det mörka lite ljusare 🥰💖💖💖💖💖
Inskolningarna går framåt och jag känner mig redan hyfsat bekväm med de nya assistenterna. Med väldigt mycket flyt kan jag möjligen vara hemma innan decembers slut. Hoppas åt och med mig är Ni snälla❣️❤️🔥
Minns Ni konserten jag skulle ha gått på i november? Den med det med det coola indierockbandet Bright Eyes? Det funkade så klart inte i och med att jag fortsatt vara fast här, men för ett par dagar sedan fanns ett mail i min inkorg som mentalt fick mig att hoppa ur permon för ett ögonblick. Konserten är framflyttad till den 2 juli 2025! Det ska väldigt mycket till om jag inte har fått såpass ordning på livet och assistansen att jag kommer ivägb8ch ge mig själv denna upplevelse i present! Ett datum som skänker mig en gnutta framtidstänk och gör det något svårare för deppgrisen att härja och härska så som den är van.
Hade egentligen tänkt skriva om den jag tänker att jag egentligen alltid är, oavsett depression. Ta fram det jag brukar tycka om hos mig och sätta det under en vänligt granskande lupp. Skryta upp mig själv litegrann. Men de adjektiv som dök upp i samband med den planen förde tankarna till en trött, klyschig jobbansökan. Och sånt kan vi vara utan tänker jag. Återkommer med självskryt i ett annat inlägg. Kanske. Eller inte 😉😅
/ Sanna